fredag 8 juli 2016

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman

Yvonne Hirdman, Den röda grevinnan

Handling:
"Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår »utländska« mamma i Hökarängen. Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon, hux flux innan hon kunde få bli människa för en, en människa man ville veta mer om.

Min mor föddes i efterskalvet av den första ryska revolutionen i Estland, då Tsarryssland. Familjen flyttade till Österrike-Ungerns allra östligaste gränstrakter, där hon levde sin barndom under det första världskriget, med östfronten hotande nära. Hon gifte sig med en urfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och levde det vilda livet i Berlin under de sista åren av Weimar-republiken, innan Hitler kom till makten. Hon förälskade sig i en kommunist och flydde med honom till Moskva via Zürich. Och hon var en av de få som lyckades komma ut ur Sovjetunionen innan den stora terrorn slog till på allvar, i början av 1937.
Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er."
Yvonne Hirdman ( Från förlagets hemsida)


Vad jag tyckte:
Jag brukar inte läsa biografier eller memoarer men jag fick Den röda grevinnan i födelsedagspresent. Så då ville jag ändå ge boken en chans, texten på baksidan lät intressant. Sedan började jag läsa och kunde knappt sluta läsa. Yvonne Hirdman har skrivit en biografi om sin mamma som är så spännande och intressant att man bara måste läsa lite till. Självsäkert tar Hirdman sig an projekt att försöka förstå sig på vem hennes mamma egentligen var. Men trots den självsäkra tonen och det rättframma språket talar Hirdman också om för oss att all den fakta, alla minnen, alla historier som kommer fram inte nödvändigtvis behöver vara fullt korrekta. För så är det med minnet och tiden, ju längre tiden går desto mer förvrängs våra minnen.

Via ett otal källor med en helt fantastisk källkritiskt hållning har Hirdman ändå fått fram en fullödig berättelse om en kvinnas liv och öden samtidigt som boken också är en berättelse om ett sönderslaget Europa.  Samtidigt så är Den röda grevinnan djupt personlig och emellanåt känns det som om jag sitter bredvid Yvonne Hirdman, sorterar papper, läser gamla brev och tittar på gamla fotografier. Vi sorterar och funderar på hur och vad som tas med, Hirdman vrider och vänder på texten och fakta samtidigt som hon gärna gör dramatiska utsvävningar. Dessa utsvävningar är till för att krydda historien, göra den mer dramatiskt. Det gör att jag som läsare känner mig än mer delaktig då jag kan se historien rullas upp som en film framför mina ögon. Hirdman avslutar dessa utsvävningar med " tänker jag mig att det kunde vara".  Jag skulle gärna vilja läsa om boken för att se hur det är andra gången man läser den och jag försöker övertala sambon att läsa så jag kan få prata mer om den.

6 kommentarer:

  1. Vad kul att den var bra. Jag köpte den på bokrean och har funderat på att läsa den ett par gånger redan men det har inte blivit av än.

    SvaraRadera
  2. Ler väldigt intressant och spännande. Bra inlägg också :) Min nyfikenhet har lugnt väckts :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Så glad jag blir när du säger så :) jag kan varmt rekommendera boken :)

      Radera
    2. Tack! Så glad jag blir när du säger så :) jag kan varmt rekommendera boken :)

      Radera